Här sitter jag och planerar vardagen som om jag skulle vara ensam i den. Som om jag själv i framtiden kommer att ha ansvar för två barn, ett litet och ett som börjar bli ganska stort. Som om det bara är mina rutiner som kommer att ändras.
Men så kommer jag på att vi är ju två föräldrar. Mannen som blivit far till mina (snart) barn är den mest kärleksfulla och underbara man som finns, och det finns inget han inte gör för sina (snart) barn.
Det finns en till som kan lämna sjuåringen i skolan på morgonen efter en trött natt med amning, laga mat när det behövs, vyssja, trösta, bära, skoja, älska, byta och finnas till.
Tack för att du delade med dig av länken till din fina blogg i våran aktiva tråd :-) Jag känner så igen mig i det du skriver och kommer helt klart följa den här bloggen.
ReplyDelete//Lisa
Tack för dina fina ord <3
Delete